Datainspektionen granskar kravbrev till fildelare
Tusentals personer misstänkta för illegal fildelning har under hösten fått kravbrev från rättighetsinnehavarna. Datainspektionen utreder nu om det är otillåten inkassoverksamhet.
Arkivbild.
Lyssna: Kan vara frågan om otillåtna inkassokrav
Tusentals personer misstänkta för illegal fildelning har under hösten fått kravbrev från rättighetsinnehavarna. Datainspektionen utreder nu om det är otillåten inkassoverksamhet.
Breven kommer inte från polis eller myndigheter utan det är ett privat initiativ. Det är den danska advokatbyrån Njord som företräder flera filmbolag som skickar ut breven. Jeppe Brogaard Clausen, advokat på Njord, säger att kampanjen är tänkt att fortsätta.
– Kampanjen kommer fortsätta i minst två år för att vi ska se en riktig effekt i Sverige, säger Jeppe Brogaard Clausen.
Njord ska ha samlat in bevis mot svenska fildelare och har fått ut personuppgifterna bakom tiotusentals internetabonnemang.
Breven började sedan skickas ut under hösten, rapporterade bland annat tekniksajten IDG.se. De innehåller uppmaningen att om man är skyldig så kan man betala 4 500 kronor så läggs ärendet ner. De som motsätter sig kraven kan stämmas i domstol.
Det är den så kallade Ipred-lagen från 2009 som gör det här möjligt. Tanken med lagen var att avlasta polisen och låta rättighetsinnehavarna driva utredningar, som alltså kan drivas civilrättsligt i en domstol eller så kan bevisen användas i en polisanmälan.
Jeppe Brogaard Clausen säger att 5 000 brev gått ut hittills och ytterligare minst 5 000 ska skickas de närmsta månaderna. Syftet är att ändra svenskarnas attityd till illegal fildelning.
Enligt undersökningen Svenskarna och Internet har fildelningen legat i stort sett still de senaste 10 åren, omkring en femtedel av svenskarna gör det. Men enligt Jeppe Brogaard Clausen har liknande kampanjer i Danmark och Finland gjort att fildelningen gått ner.
Datainspektionen i Sverige har fått in flera frågor från svenskar som fått breven och har nu börjat granska om de är tillåtna. Frågan är om de kan betraktas som inkassobrev, något som måste följa särskilda lagar och kräver särskilda tillstånd, säger myndighetens jurist Camilla Sparr.
– Man har inte rubricerat det här som ett inkassokrav men det är heller inte det som är avgörande. En inkassoåtgärd är om det förekommer någon form av påtryckning mot mottagaren att göra en betalning. Då är frågan om det förekommer en sådan påtryckning så att det är att betrakta som en inkassoåtgärd, säger Camilla Sparr.
Jeppe Brogaard Clausen håller inte med om att det ska kunna betraktas som inkassoverksamhet.
– Vi har fått samma fråga i Danmark och Finland och det bedömdes av myndigheter att det är inte tal om ett inkassobrev, säger Jeppe Brogaard Clausen.