EU-miljarder att hämta för batteriutbyggnad
Det snart skriande behovet av batterifabriker i Europa främst till elfordon har fått EU att intensifiera produktionsstödet. Möjlig finansiering finns genom motsvarande 100-tals miljarder kronor, fonderade i investeringsfonder.
Det ökande antalet elfordon kräver ökad batteritillverkning.
Lyssna: "Vi är långt ifrån behoven"
Det snart skriande behovet av batterifabriker i Europa främst till elfordon har fått EU att intensifiera produktionsstödet. Möjlig finansiering finns genom motsvarande 100-tals miljarder kronor, fonderade i investeringsfonder.
– Inom EU i dag finns det nästan ingenting. Det pågår i dag uppbyggande av batteriproduktion och man talar då om en årlig storleksordning på mellan två och tio megawattimmar som skulle kunna vara i produktion år 2020. Samtidigt beräknas den globala produktionen då vara 170 gigawattimmar. Så vi är långt ifrån de behov som vi har, säger Bo Normark, tematisk ledare vid EU-initiativet Innoenergy som bildats bland annat för att gynna batteriutbyggnaden..
På samma sätt som EU kom på globala efterkälken när det gäller solenergiutbyggnad kan det nu bli med satsningarna på batterier till främst fordonsindustrin. Allt medan tillväxten i branschen går spikrakt uppåt
– Det är bara att titta på vad bilindustrin sa för ett år sedan och vad de säger i dag. Det är ju ljusårs skillnad och det är en enormt mycket snabbare omställning.
Företaget Northvolts planerade jättefabrik i Skellefteå kan bli den första i sitt slag i Europa och beräknas fullt utbyggd årligen kunna tillverka mer batterier än fjolårets samlade batteriproduktion i hela världen, motsvarande 32 gigawattimmar.
Northvolt har hittills fått in några hundra miljoner kronor av de kanske 35-40 miljarder som krävs för bygget, men Bo Normark pekar alltså på de stora EU-fonderade medel som faktiskt finns i dag för strategiskt viktiga investeringar som just dessa.
– Det finns "European Fund for Strategic Investments" och så finns "the European Regional Development Fund". De här fonderna rymmer 44 respektive 35 miljarder euro. Här pekar man nu med hela handen och säger att det är ur de fonderna de stora pengarna så småningom ska tas.
– Det här är någonting som har skett det sista halvåret. Skälet till att man har blivit så tydlig är att man märker att det finns en samsyn inom den europeiska industrin att det här ska man göra. För ett år sedan fanns den samsynen absolut inte, säger Bo Normark.