Utredning: Polisen ska få ta sig in i datorer i hemlighet
Polisen ska kunna få spionera i misstänktas datorer och mobiltelefoner i hemlighet med hjälp av så kallade trojaner. Det föreslår Utredningen om hemlig dataavläsning idag.
Utredaren Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt, har i ett och ett halv år utrett om polisen ska kunna använda trojaner i datorer och mobiler för att läsa av krypterad information.
Idag lämnade hon över sin rapport till regeringen.
– Det har varit ett svårt uppdrag med mycket komplexa frågeställningar, sa hon på en presskonferens vid 14-tiden i Rosenbad.
Utredningen föreslår alltså att man ska ge de brottsbekämpande myndigheter rätt att placera spionprogram i datorer och mobiltelefoner som tillhör personer misstänkta för allvarliga brott.
– Det finns ett starkt behov av hemlig dataavläsning och det beror på den tekniska utvecklingen. De brottsbekämpande myndigheterna har inte de verktyg som behövs idag, sa Petra Lundh på presskonferensen.
Hon nämnde kryptering och anonymisering som exempel på metoder som gör det svårt för polisen att utreda eller förhindra brott.
Hon berättade att andra länder har lagar som reglerar den här typen av verksamheter, bland annat Danmark som har det sen 2002.
Den nya lagen ska utvärderas efter fem år. Petra Lundh betonar att spionverksamheten ska vara en riktad åtgärd, till exempel mot en misstänkts mobiltelefon.
– Det är inte fråga om massövervakning, säger hon.
Den hemliga dataavläsningen ska användas bara vid allvarliga brott eller när ett mycket allvarligt brott kan förhindras, brott som har två års fängelse som minimistraff. Det kan handla till exempel om mord, dråp, terrorism eller grovt narkotikabrott.
Åtgärden ska vara proportionerlig och det ska alltid föregås av domstolsprövning med offentligt ombud.
Tillståndet från rätten ska lista upp vilka saker som polisen ska få göra i det enskilda fallet för vilket man sökt tillstånd till hemlig dataavläsning. Till fem möjliga åtgärder som går att göra idag med domstolens tillstånd, läggs två nya befogenheter.
Den första är att polisen ska kunna få tillgång till lagrade uppgifter i datorer eller mobiltelefoner, något som man idag kan få genom beslag och husrannsakan, men som nu alltså får göras hemligt.
Den andra nya möjligheten är att komma åt uppgifter om hur ett visst informationssystem används eller fungerar, till exempel vilka program eller appar som man använder.
– Den hemliga dataavläsningen ska aldrig kunna användas mot medier eller advokater eller andra verksamheter som lyder under tystnadsplikten, sa utredaren på presskonferensen.
Justitieminister Morgan Johansson som tog emot utredningen sa så här på presskonferensen:
– Min uppfattning är att vi måste hålla jämna steg med tekniken och med brottsligheten. Det här är ett bra förslag. Vi remitterar det nu och siktar på en proposition under nästa år.
Petra Lundhs utredning är en del av överenskommelsen mellan regeringen och alliansen i december 2015 för att stärka kampen mot terrorism.
Idag får polisen avlyssna fast telefoni, men kriminella använder alltmer kryptotjänster i t ex Whatsapp.
Hemlig dataavläsning används redan i Danmark, Finland och Tyskland.
Frågan utreddes i Sverige för tio år sen och fick tummen ner då, åtgärderna ansågs för farliga för den personliga integriteten.