Utsatta barn kan bli utan skolgång
Nästan tre av fyra kommuner saknar särskilda rutiner för att säkra skolgången för barn som bor i skyddat boende. Det visar Unizons kvinnofridsbarometer för 2019.
Arkivbilder.
Lyssna: "Det här visar på en väldigt låg ambition"
Nästan tre av fyra kommuner saknar särskilda rutiner för att säkra skolgången för barn som bor i skyddat boende. Det visar Unizons kvinnofridsbarometer för 2019.
Olga Persson är generalsekreterare på Unizon, som är riksförbund för över 140 kvinnojourer runt om i Sverige.
– Barn som missar skolgång missar både att lära sig saker och umgänge med andra barn. Och en jätteviktig faktor för att barn ska läka när de har upplevt pappas våld mot mamma är just att få en så normal tillvaro som möjligt, säger Olga Persson.
Många barn bevittnar våld, och på kvinnojourernas skyddande boenden bor det fler barn än kvinnor. Ändå saknar alltså tre av fyra kommuner en dokumenterad rutin för hur de här barnens skolgång ska fungera.
P4 Stockholm har gjort en enkät tillsammans med Unizons kvinnofridsbarometer som visar att barnen kan bli utan skolgång i flera månader, även i de fall där det faktiskt finns en väl förberedd plan i kommunen.
– Det här visar på en väldigt låg ambition, tycker vi, för att upprätthålla skolplikten för alla barn som befinner sig i kommunen, säger Olga Persson.
Enligt Rädda Barnen lever var tionde barn i Sverige med en mamma som utsätts för våld av barnets pappa eller styvpappa. För de här barnen blir alltså skolgången extra viktig som trygghet och normalitet i en annars osäker vardag.
När mammor och barn flyttas till säkert boende är det ofta kommunen som har agerat, att då missa att ge barnen skolgång är oacceptabelt, säger Olga Persson;
– De är oftast placerade i skyddade boenden av kommunens socialtjänst, så kommunen har allt ansvar och också skyldighet att erbjuda stöd och skydd till de här barnen.