186 sprängningar på två år – bara 12 klarades upp
Det flesta sprängdåd förblir olösta, endast sex procent av sprängningarna leder till att någon döms i domstol för att ligga bakom explosionen.
Det visar en granskning som Ekot gjort av alla sprängdåd i Sverige under en tvåårsperiod.
Totalt inträffade 186 detonationer – endast i 12 fall har någon dömts i domstol för att ha placerat ut sprängladdningen eller planerat dådet.
Malmö, Arboga, Husby, Trelleborg.
Lyssna: Få döms för sprängningarna
Det flesta sprängdåd förblir olösta, endast sex procent av sprängningarna leder till att någon döms i domstol för att ligga bakom explosionen.
Det visar en granskning som Ekot gjort av alla sprängdåd i Sverige under en tvåårsperiod.
Totalt inträffade 186 detonationer – endast i 12 fall har någon dömts i domstol för att ha placerat ut sprängladdningen eller planerat dådet.
Stockholmsbon Peter, som egentligen heter någonting annat, är en av alla personer som drabbats av sprängningarna. En vägg i hans familja lägenhet trycktes in när en detonation inträffade i hans trappuppgång.
– Det var ju den här omvälvande smällen och hela huset skakade. Då vaknar man ju till ordentligt och liksom inser att oj, det här var inte bra. Nu är det någonting väldigt, väldigt illa som har hänt.
Det var en lägenhet några våningar ner som var det egentliga målet för bomben, men många grannar – och även Peters familj – påverkades av händelsen och tvingades bo på annat håll en period.
– Det var bara kaos. Och jag såg ju definitivt att det var många som var väldigt chockade förstås. Ja, vi vet inte hur man ska beskriva det. Jag känner mig utsatt, ska jag säga.
Ekot har gått igenom samtliga sprängdåd som skett i Sverige under 2020 och 2021 – det rör sig om totalt 186 detonationer. Vår granskning visar att endast i 12 fall har någon dömts i domstol för att ha placerat ut sprängladdningen eller planerat dådet.
Jon Wåhlander är operativ chef vid polisens Nationella bombskydd, han tycker inte att det är acceptabelt att så få bombdåd klaras upp rättsligt
– Nej, vår målsättning är ju absolut att nå fällande domar i betydligt fler av de sprängningar som sker, så att den nivån är inte acceptabel.
Ett problem är att en stor del av bevismaterialet försvinner eftersom det exploderar. Ett annat problem som Jon Wåhlander pekar på är att det ofta finns en koppling till kriminella gängmiljöer och att de personer som dåden riktas mot inte vill prata.
– De som ingår där är ju inte ofta villiga att dela med sig av sina erfarenheter eller iakttagelser. Så det är ju svårutrett. Ingen, vare sig de drabbade eller utförare, vill förmedla vad som ligger bakom det hela.
I de dåd där någon dömts så har det oftast funnits bevisning i form av kameraövervakning, telefonanalyser och DNA-spår, visar Ekots granskning. Den här typen av bevisning har blivit allt viktigare säger Jon Wåhlander:
– När vi kan säkerställa det så har vi också flera fall som gått till fällande dom nu. Det är en framgångsfaktor för att lösa de här fallen nu.
Explosionen i flerfamiljshuset, där Peter bor, ledde till åtal mot en person för allmänfarlig ödeläggelse. Men den mannen friades – i och med det hamnade även den här sprängningen i högen med fall där ingen kunnat dömas för brottet.
– Det stör mig nåt oerhört. Och det är ju inte bara för sprängningen på våran fastighet. Utan när man läser om de senare sprängningarna som skett, jag känner ju med folk alltså. Särskilt de här större sprängningarna. Man blir upprörd, säger Peter.