Amnesty kritiserar rättegång i Turkiet
Vakter utanför domstolskomplexet i Silivri utanför Istanbul.
Lyssna: Amnesty kritiserar turkisk rättegång
I Turkiet pågår en rättegång mot 16 personer som som bland annat påstås ha organiserat demonstrationerna som skakade landet år 2013. Det började med protester mot byggplaner i Geziparken i Istanbul. De åtalade anklagas för att ha försökt störta regeringen och riskerar att dömas till livstids fängelse.
– Utsikterna för en rättvis rättegång är obefintliga, säger Andrew Gardner som är Turkietresearcher på Amnesty på telefon från Istanbul.
Vid domstolskomplexet i Silivri utanför Istanbul köar åhörarna. De 16 åtalade tillhör olika delar av det turkiska civilsamhället och dagens rättegång ses av människorättsorganisationer som ett politiskt mål. Den mest kända inför rätta är den turkiske affärsmannen och filantropen Osman Kavala som lett en stiftelse som genom kultur försökt överbrygga motsättningar.
Men Turkiets president Tayyip Erdogan har i sina tal kopplat ihop Kavala men den ungerske affärsmannen George Soros och påstår att Osman Kavala varit Soros ombud för att försöka störta regeringen genom Geziprotesterna.
En annan av de åtalade är Yigit Aksakoglu som arbetar för en holländsk stiftelse för barns utveckling. År 2013 var Yigit Aksakoglu en av många demonstranter som jag intervjuade i Geziparken, där protesterna började. Då kritiserade han den turkiska regeringens oförmåga att möta demonstranternas krav.
– Det är som att de sjunger samma sång. Jag kan inte se någon förändring i regeringens retorik, sa Yigit Aksakoglu efter demonstrationerna.
I åtta månader har Yigit Aksakoglu hållits i förvar i väntan på rättegång och Osman Kavala i mer än 20 månader. Åtalet består av 657 sidor, där bland annat samtal på frivilligorganisationerna avlyssnats.
– Alla de mer än 600 sidorna av så kallade bevis är beskrivningar av frivilligorganisationers vardagliga arbete, men det presenteras inga bevis för att de försökt störta regeringen, säger Andrew Gardner. De två fängslade aktivisterna borde släppas, enligt Amnesty, eftersom det inte finns några tecken på att de verkligen har begått brott.